Alla är en ledare. Med det påståendet brukar jag inleda en del föreläsningar. Därefter brukar jag be dem i publiken räcka upp handen som betraktar sig som en ledare. Det är lite olika hur handuppräckningen går till. En del räcker snabbt och frimodigt upp handen, medan en del mer tveksamt lyfter sin hand.
Det handlar mycket om hur jag själv definierar begreppet ledare. Är definitionen på en ledare att det är en tilldelad tjänst som finns specificerad på ett papper, ja, då blir antalet ledare reducerat. Men är en ledare en person i min närhet som jag respekterar, ja, då ökar antalet ledare snabbt.
Vi har alla personer i vår närhet som ser på oss och vårt agerande. Den insikten får konsekvenser för var och en av oss. Medvetet eller omedvetet har andra oss som förebilder.
Att någon har just mig som förebild kan ibland vara svårt att ta till sig. De flesta av oss vill tona ned vår egen vikt och betydelse. Det är i och för sig ett sympatiskt drag, men kan ibland också leda till en omedveten icke önskvärd påverkan på vår omgivning.
Hur påverkar vi då vår omgivning? Svaret är - genom vårt beteende. Andra ser på oss vad vi gör eller inte gör och utifrån detta drar de sina slutsatser. Vad är viktigt för den här personen? Vad gör han/hon? Vad gör han/hon inte? Hur reagerar personen i olika situationer? Hur handlar man?
Är vi inte medvetna om vår ledarroll kommer vi att utöva omedveten påverkan. Den fråga vi måste ställa oss är om den omedvetna påverkan vi utövar ger de effekter vi önskar. De som låter sig påverkas av oss talar oftast inte om det – men på sikt kan vi se det i deras beteenden.
Det gäller inte minst de barn vi har i vår omgivning. Bakom en, kanske ibland, tuff attityd, finns en granskning. Vad tycker min mamma om detta? Hur gör min pappa i den här situationen? Barnen läser av och begrundar. Det är här grunden till värderingar, åsikter och förhållningssätt läggs – dock inte alltid följt av ett omedelbart utrop; Pappa! Mamma! – du är min stora förebild!
Föräldrar visar genom sina prioriteringar sina barn vad de som föräldrar bedömer som viktigt.
Det vi ägnar mycket tid och engagemang ger vi också vikt och betydelse. De åsikter vi bär präglar allt vi gör.
Hur ofta och vad ser vi på TV? Hur ofta och med vilket engagemang går vi till kyrkan? Hur mycket tid lägger jag på träning och idrott? Hur ser relationerna till vänner och arbetskamrater ut? Vad har jag för syn på min arbetsplats? Hur mycket tid spenderar jag vid datorn? Hur engagerad är jag i internationella hjälpinsatser? Vilken är min syn på minoritetsgrupper i vårt samhälle?
Det är inte enbart orden som lämnar avtryck – det vi gör talar oftast högre än det vi säger. De spår som vi lämnar efter oss kommer inte omedelbart att märkas. Ibland kan det handla om många år innan de vi påverkar hamnar i en situation där de reflekterar över; vad skulle min mamma, min pappa, min vän, min arbetskamrat ha gjort nu?
De som vi respekterar vägleder oss i livet i stort och smått. Det som är viktigt är att inse att vi alla påverkar någon. Det är viktigt att bli medveten om detta.
Det kommer inte an på om du känner dig som en ledare eller inte. Det som betyder något är att du har människor i din omgivning för vilka du är en förebild och en ledare. Går vi inte in under det ansvaret kommer vi att utöva ett omedvetet ledarskap. Det ledarskapet kommer att ge en splittrad bild av det som du tycker är viktigt.
Återerövra din egen inre kompass och bli tydlig i vad du står för! Våga visa vad du prioriterar i ditt liv! Då blir du en positiv och stabil medmänniska som kan finnas till för din omgivning.
Ta ett nytt tag – sätt dig ned och gör din egen lista! Vad tycker du är viktigt? Prioritera och välj! På vad du ska lägga din dyrbara tid? Bestäm dig för vad som är viktigt för dig – med vad kompromissar du inte?
Lycka till med att utöva ditt nyvunna/återerövrade medvetna ledarskap!
JUNIA/CHRISTINA HELLSTRÖM








